24 maj 2019 — Beslutet innebar ändå att kvinnor som kategori för första gången fick rösträtt på nationell Vad fanns det för argument mot kvinnlig rösträtt?

16 dec. 2018 — Som startartikel redogör redaktionen för tre motiv för att kvinnor bör få rösta – och sju argument emot. Ett av argumenten för kvinnlig rösträtt

Läkaren och författaren Erik Tretow var en hårdför antifeminist. I april 1912 höll han en serie tal i Folkets hus, bl.a. på temat ”Kvinnor och politik”. Enligt tidningarna svingade han piskan åt alla håll och kanter. Att kvinnor inte gjorde värnplikt kunde användas som ett argument mot kvinnlig rösträtt. För att bemöta argumentet framhöll kvinnorna andra plikter och samhällsuppgifter som de uppfyllde, inte minst i samband med krig. Kvinnorna kunde utföra krigssjukvård och ersätta männen i viktiga samhällsfunktioner som industri och jordbruk.

Argument mot kvinnlig rösträtt

2. Del 1 16 dec 2009 Inledning. "Kvinnan har rätt att stiga upp på schavotten; då skall hon också ha rätt att stiga upp i talarstolen". Olympe de Gouges.

Innehåll Kvinnlig rösträtt, Kvinnlig rösträtt i Sverige, Argument för kvinnlig rösträtt i Sverige, Argument mot kvinnlig rösträtt i Sverige language Swedish id 8941626 date added to LUP 2018-07-15 13:33:36 date last changed 2018-07-15 13:33:3 I Sverige infördes kvinnlig rösträtt 1919. Slutsatsen i hans framförande är att han lyssnat till kvinnorörelsens argument och krav och efter det inte anser sig kunna motsätta sig deras krav, då han anser att det inte finns några motargument.

I Sveriges befolkning fanns fler kvinnor än män under hela 1800talet. Ett vanligt argument mot kvinnlig rösträtt var att kvinnansväsen ansågs annorlunda än

Här är några riktigt märkliga argument mot kvinnlig rösträtt som faktiskt användes när det begav sig. Att kvinnor inte gjorde värnplikt kunde användas som ett argument mot kvinnlig rösträtt. För att bemöta argumentet framhöll kvinnorna andra plikter och samhällsuppgifter som de uppfyllde, inte minst i samband med krig.

Den 26 januari 1921 infördes kvinnlig rösträtt i Sverige, vilket alltså innebär att vi firar 100-årsjubileum i år. Argumenten för kvinnlig rösträtt är otaliga och självklara för oss i dag – men i början av 1900-talet såg det annorlunda ut. Här är några riktigt märkliga argument mot kvinnlig rösträtt som faktiskt användes när det begav sig.

Kvinnorna var helt uteslutna från riksdagsvalen. Det stod i grundlagen. Professor Alfred Winroth var 1906 bestämt emot en förändring: Handledare: Emil Marklund . 2 .

En av rösträttsrörelsens mest stridbara aktivister var den Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902–1921, Diss, Bokförlaget Atlas,.
Professional masters computer science

Debatten om allmän och lika rösträtt innehöll många argument. Ett sekel av rösträtt, valbarhet och högre tjänster i staten . mot kvinnor inte längre är ett problem på arbetsplatser och att många kvinnor överdriver hur en sammanställning av de argument för och emot könskvotering som utredarna. 24 maj 2019 — Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) har segermöte i TT: Vilka var de märkligaste argumenten mot kvinnlig rösträtt? 24 maj 2019 — Beslutet innebar ändå att kvinnor som kategori för första gången fick rösträtt på nationell Vad fanns det för argument mot kvinnlig rösträtt?

TT: Vilka var de märkligaste argumenten mot kvinnlig rösträtt? – Historikerna Josefin Rönnbäck och Christina Florin har tittat på det här och bland annat pekat på en rad motsägelsefulla Som många av argumenten för kvinnlig rösträtt tar upp var det en viktig faktor för att även det då underordnade könet skulle kunna ha inflytande över sin egna tillvaro. Lagar, skatter, regler och annat som kvinnor till samma grad som män förväntades följa berodde ju på att vi alla i grunden är människor.
Trafikverket karlstad

16 maj 2019 — Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt firar det andra En viktig anledning var att rösträttsåldern var högre då (23 år mot 18 i dag), men det är inte hela Ett argument blev då istället att personer som försörjdes av

Mr Asquiths tal var ett stort steg och skapade förhoppningar om kvinnlig rösträtt i landet. "För och mot kvinnornas politiska rösträtt" Klipp ur Nya Dagligt Allehanda 28/5 1913. Här listas 3 argument för och 7 argument mot kvinnlig rösträtt. Den 24 maj 1919 klubbades beslutet om kvinnli rösträtt genom i Sveriges riksdag.